Inre händelseförlopp

-          Hur personen upplever något

-          Tankar och resonemang med sig själv

-          Beskrivna känslor

-          Beskrivna upplevelser

Exempel

Ytligt händelseförlopp

Rune gick fram till skåpet och öppnade med nyckeln. Han öppnade det dammiga skåpet och hittade det gamla brevet.

Yttre händelseförlopp

Rune gick fram till det blå skåpet och plockade fram den rostiga nyckeln ifrån väskan. Han stoppade in nyckeln i låset och vred om. Låskolven gav efter med ett klickande ljud och dörren var nu olåst. Rune tog tag i handtaget och öppnade sakta. Skåpet var täckt med damm och smuts, som virvlade runt i rummet kring honom. Där inne låg brevet. Pappret hade gulnat av tidens tand men fortfarande gick det att läsa de hundraåriga bläckbokstäverna.

Inre händelseförlopp

Där framme låg det blå skåpet, äntligen hade han kommit fram. Nu var det bara en fråga om några minuter innan innehållet skulle uppenbaras. Runne stoppade handen i väskan och tummade på den rostiga nyckeln. Den kändes kall och skrovlig. Han undrade hur många som hade haft den i sin ägo tidigare. Med en darrande hand förde han nyckeln till låset. Skulle den passa? Han visste inte säkert men det kändes rätt. Han tryckte in nyckeln i nyckelhålet. Rosten flagnade av och föll mer not det smutsiga golvet. När han vred om hörde han hur låskolven klickade. Han kände kalla kårar efter ryggraden, nästan som om tusen flugor kröp på honom. Dörren var olåst, skulle han öppna? Ville han se vad som fanns innanför? Tänk om allt var en besvikelse, tänk om dessa månader bara hade varit förgäves. Han skakade på huvudet, han var tillbaka i rummet. Han tog tag i det murkna trähandtaget och öppnade sakta. Tänk om handtaget hade fallit sönder. Han kände fukten och hur träet sakta smulades sönder i hans hand. Dörren gled upp. Damm och smuts virvlade upp i rummet kring honom. Han andades in de små partiklarna. Det stack till i näsborrarna när mögeldoften nådde honom. Han ville nästan spy. Magen vände sig ut och in och han kände hur magsafterna började välla upp. Han samlade sin vilja och svalde hårt. Där inne låg ett brev. Först kände han sig osäker men när han såg det gulnade pappret förstod han att det var rätt. Precis så borde ett hundraårigt brev se ut. I dammet försökte han tyda bokstäverna bläcket var fortfarande läsbart trots tidens tand.